Harlequin för hipsters

Eftersom mitt sommarlov verkar ha fått lite av ett vampyrtema tänkte jag att skulle läsa Död tills mörkret faller, den svenska översättningen av Dead until dark av Charlaine Harris, förlagan till första säsongen av True Blood.

Till att börja med, och inte helt oväntat, var det ett misstag att ge sig på den översatta varianten. Naturligtvis förväntade jag mig att den skulle vara kass, men den får det att framstå som om Google Translate har fingertoppskänsla. Allt är mer eller mindre direktövresatt, utom saker som faktiskt låter coola: "fangbangers" blir "gaddälskare", en översättning värdig Harry Potter. Vilka läsare tror de att bokserien har? Jag tror i alla fall att de klarar av att se ordet "knulla" i skrift.

Men så storyn då: Hela boken är ju väldigt dramatiskt med ruskiga mord, men en rätt stor del läggs på att beskriva sexet mellan Sookie och Bill, även de sex som knappast för handlingen framåt. Och det är väl okej, om man hade köpt en Harlequinroman, men det hade jag inte, trodde jag. Mordploten känns mest som utfyllnad mellan sexscenerna. Vad är The Southern Vampire Mysteries mer än tantsnusk i lite mysig, skräckromantisk inramning?

Amanda, förklara för mig för jag fattar inte grejen!